pusssyy

"Det ska bli riktigt skönt att se dig igen". Smset fick mig att stanna upp och stirra några sekunder som ett barn på skärmen. Varje gång jag får dom där orden i ett sms från dig höjs min plus och hjärtslagen blir hårdare. Du lovade ju att du skulle höra av dig nästa gång du var i stan och det gjorde du. Du ville ses och jag sa ja, va kul. Hör av dig när du har tid.. Och i mitt huvud såg smset mer ut "ja va kul, säg till när du vill ses, jag ställer in allt jag har planerat. Du får mitt hjärta att slå volter och jag är fortfarande kär i mig. Känner du likadant?" men nej, det skulle jag aldrig skriva. Vi är ju vänner nu.
Du berättade ju sist att du är lycklig med henne, förlovad.
Men blicken du ger mig, varje gång vi ses berättar något helt annat. I din blick finns orden "jag saknar dig" och du ser i min blick att jag säger precis samma sak tillbaka. Mellan oss behövs inga ord.

Din handling gjorde allt så himla mycket mer uppenbart. Att somna i din famn, tätt in till dig och med min hand flätad i din var något jag saknat. Det gjorde ont att vakna upp och veta att jag inte skulle få somna så inatt igen. Du var ju tvungen hem, till ditt igen. Och här lämnas jag kvar, men med dig är jag van och har lärt mig att leva med det. Det skrämmer mig hur lätt du kan få mig, hur lätt du kan få mig att falla för dom där mörka djupa ögonen och ditt vackra leende.

Bara tanken av dig får mig att le.
Vi ses snart igen, jag längtar redan.

Dom säger "det blir bra. Alltid kommer ordna sig". vad vet dom som aldrig fått sitt hjärta krossat, som aldrig fallit till botten.

Dom säger "tiden läker alla sår." men hur vet dom hur ditt immunförsvar funkar och om ditt sår blir infekterat.

ja, hur vet dom?

Så ligger jag här igen, förvirrad och med frågor som bara du kan ge svar på. Kanske var jag på tok för naiv den här gången också. Kanske trodde jag för mycket om dig och alldeles för lite på mig själv. Egentligen borde jag vetat, borde ha varit mer förberedd på att bli sviken igen. jag borde ju veta, borde vara van vid detta laget. så van att jag borde känt av att detta aldrig skulle leda någonstans.

Ligger i sängen och känner mig liten, sådär liten som man känner sig när man för en gångsskull försökte ge allt av sig själv från början men inser fort vilket misstag det var. Jag är dum, så jävla dum som gång på gång låter mig själv luras på det här sättet.

Jag lät mig själv trampas på igen. Fuck love och all den skiten. less på att bli stående ensam kvar.

Fuck it all