Feb. 20, 2013
Kategori: 0
Jag vaknade upp av telefonen, den visar 01:23. Du berättade att du var runt hörnet och du saknade mig. Du ville titta in på en "natt-kaffe" men vi vet alla vad det betydde. Du ville komma hit, ligga med mig, säga alla dom där sakerna som passar så perfekt när man ligger där nakna och trycker kropparna emot varandra. Du går härifrån tidigt på morgonkvisten, då inga bilar kör förbi dig så du slipper visa att du kommer ut ur fel port. Du vill gärna vara på den säkra sidan, inte för att du känns över mig utan för att slippa allt snack. Yeah right.
När du lämnar mig hamnar jag på golvet, insnurrad i ett täcke, håret i en enda röra och en cigg i munnen. Efter tredje ciggen känner jag suget efter kaffe, öppnar ett fönster för att möta den bitande kylan som är ute, kanske kan den frysa bort lite av min ångest jag känner för att du var här inatt. Igen. Kaffet har aldrig smakat så bra och det känns som att det kan bota min huvudvärk. Tankarna snurrar så mycket i mitt huvud och det känns som att jag lider av en rejäl jävla bakfylla. Men här, i ensamheten, vet vi ju att det bara är du som orsakat detta.
Livets största bakfylla, - kärlek som aldrig kommer någon vägen.